min blogg

Om du är nyfiken på vad jag gör i min vardag som fotograf, mina bilder, hur det går när jag är ute i världen och tävlar eller är domare så följ mig gärna här på bloggen.

 

Är du intresserad av att veta mer, eller boka en fotografering? Kontakta mig genom att trycka på knappen nedan och fylla i kontaktformuläret. Varmt välkommen!

Mästarbrev i fotografyrket

Våren 2020 avslutade jag utbildningen för att få mitt Mästarbrev i fotografyrket. Utbildningen innefattade distansföreläsningar och uppgifter i ämnena företagsekonomi, marknadsföring och varumärke. Men vad är egentligen Mästarbrevet?

“Mästarbrevet är det högsta beviset på yrkesskicklighet inom ett hantverksyrke och garanterar förutom stort yrkeskunnande och erfarenhet även pålitlighet som hantverksföretagare. Det utfärdas av Sveriges Hantverksråd till de hantverkare som uppfyller de krav som anges i Lag och Förordning om Mästarbrev för hantverkare (SFS 1995:1255 och SFS 1995: 1256).” Sveriges Hantverksråd

Innan man kan påbörja utbildningen för Mästarbrevet måste man inneha ett Gesällbrev. Gesällbrevet är en kvalitetsgaranti för hantverkare- Gesällprovetet i fotografyrket består både i ett teoretiskt prov och praktiska inlämningsuppgifter där du visar att du har de kunskaper som krävs för att utföra yrket. En trygghet för den privatperson eller det företag som anställer dig för ett uppdrag.

Kort Historik Gesäll- & Mästarbrev

Så här skriver Sveriges Hantverksråd om historiken kring Gesäll- och Mästarbrevet:

“Vi börjar vår resa 1356. Skräddarna som bodde i Stockholm fick detta år ensamrätt på att tillverka kläder. För att kunna bli skräddare i huvudstaden behövde man tillhöra ett så kallat skrå. Det här var innan fackföreningar och arbetsgivarorganisationer som LO och Svenskt Näringsliv fanns, men man kan beskriva skråämbetena som en slags föreningar för hantverkare inom ett visst yrke. Med tiden kom detta system, med skråväsenden som dikterar ordningen för vilka som får arbeta som hantverkare och inte, att gälla för fler än skräddare i Stockholm. Andra hantverksyrken fick egna skråämbeten, och 1621 förbjöds all handel utanför skråsystemet

Kring år 1700 var modellen med skråämbeten utbredd i nästan alla svenska städer, och det gav staten möjlighet att kontrollera hantverksmarknaden. Bara de hantverkare som fått titeln Mästare hade rätt att bestämma själva och vara sina egna chefer. Allting har sin början, så även att bli Mästare i sitt yrke. Det första steget på denna karriärstege var att bli lärling hos någon som redan var Mästare. Lärotiden brukade vara tre till fem år. När lärotiden var över blev lärlingarna Gesäller. Gesäll kan beskrivas som en slags yrkesexamen, och mot slutet av tidsperioden med skråordningen som system behövde lärlingarna bli godkända i ett Gesällprov. Ett så kallat Gesällbrev blev beviset för denna uppgradering och drömmen om den egna Mästartiteln kom närmare.

Den sista prövningen för Gesällerna innan de fick ett Mästarbrev och slutligen kunde kalla sig Mästare, var ett Mästarprov. Detta krävde stor hantverksskicklighet, och många Gesäller gjorde så kallade Gesällvandringar mellan olika Mästares gårdar för att förfina sina kunskaper. Som Mästare kunde man ta egna lärlingar och Gesäller, och genom att sätta en Mästarstämpel på sina varor garanterades god kvalitet.

Idag lever vi i ett helt annat samhälle, men behovet av skickliga hantverkare kvarstår. Alltfler efterfrågar kvalitet och expertis. Sveriges Hantverksråd vill ta det bästa ur hantverksyrkets historia och förankra det i samtiden. Genom våra Gesäll- och mästarutbildningar får du ett djupt yrkeskunnande, och för vidare en stolt tradition som skapat kompetenta hantverkare i århundraden.”

fotograf laila villebeck

nationellt och internationellt prisbelönad fotograf

med inriktning mot nyfödd- baby- och barnfoto