”Det vackraste jag vet
Är att se dig när du sover
Här råder stilla frid
Och jag glömmer både rum och tid
Du ligger här bredvid
Och jag känner hur du andas
Att älskas utav dig
Är det vackraste för mig
Så sagolikt det är
Att se morgondimman lätta
När mörkret sakta flyr
Och att se hur dagen åter gryr
En kylig morgonbris
Sakta sveper genom rummet
Jag kryper tätt intill
Lycklig för att du finns till
Stunder av stillhet
Ett ögonblick av ro ibland
Stunder av lycka
Att bara ha varann
Det är en rikedom
Att få älska och att älskas
Vår kärleks varsamhet
Är det vackraste jag vet
Det vackraste som finns
Är att vara någon nära
När månen lyser klart
Över skog och mark så underbart
Du ligger här bredvid
Och jag känner hur du andas
Att älskas utav dig
Är det vackraste för mig
Stunder av stillhet
Ett ögonblick av ro ibland
Stunder av lycka
Att bara ha varann
Det är en rikedom
Att få älska och att älskas
Vår kärleks sårbarhet
Är det vackraste jag vet
Du ligger här bredvid
Och jag känner hur du andas
Att älskas utav dig
Är det vackraste för mig”
– Cecilia Vennersten